Idde Schultz debut album imponerade aldrig på mig. Den kändes somen onödig, vacuumförpackad Staffan Hellstrand-light-platta. Och megahiten,Fiskarna i haven, är bland det svagaste Hellstrand släppt ifrån sig på många år.Idde skriver låtarna tillsammans med sin man nuförtiden och det är verkligen ett begåvat drag. Jag gillar Staffan, men det är ju inte jättesvårt att känna igen en Hellstrandkomposition när man hör en. Och jag kan faktiskt inte komma på någonting fru Schultz har förlorat genom att släppa samarbetet.
Refrängstyrkan finns där ändå, texterna är rakare och rocksvänget intakt. Faktum är att det enda spår Staffan Hellstrand har skrivit till Vad man gör... är ett av de slätare spåren på skivan. Någon tror dock uppenbarligen på hans hitskapargeni så pass mycket att den fick bli förstasingel, dumt nog. Jag tror att Idde hade tjänat mer på att använda något av sina egna alster, även om de naturligtvis ofta låter inspirerade av Hellstrand. Det funkar.Jag måste nämna Kan bara vara jag för dess hommage till Radiohead. I studion lär låten ha gått under arbetsnamnet Radiohead eftersom refrängen påannonseras av det berömda "tjacka-tjacka" från början av Radioheads Creep. Men jag tror att hon kommer undan med det.Summa: Det känns trevligt att kunna gilla Idde, för jag tycker att hon är värd det. Minuset är ju dock rätt viktigt: att låtarna ofta sitter för rätt i örat. Fast den dag Idde och hennes snubbe skriver boken Hur man gör en hitsingel rusar jag till bokhandeln och köper alla exemplar, bränner alla utom ett och blir jätterik.
Skivbolag:
Artist:
