För fem år sen såg jag Sage Francis på en liten scen i Malmö. Han var skäggig och sunkig och hade med sig en liten cd-spelare istället för en DJ. Det i kombination med låtar som Makeshift patriot och Inherited scars fick honom att framstå som annorlunda och viktig.Men det var då och nu har lite för många Anticon-inspirerade rappare kommit och gått för att man ska stå ut med ännu en skiva full av odansanta beats, ansträngt absurd humor och sur hiphopnostalgi. ”I hate party people” rappar Sage Francis i Midgets and giants, som om någon tvivlade.
Human the death dance låter likadant som den indignerade rapparens två föregående album. Soundet är hårt, spretigt och oinbjudande. Några få låtar har mer nedtonade och kontemplativa bakgrunder, vilket passar Sage Francis härjade poesi och teatrala framförande bättre, det blir som en lugnande motvikt. Men sen kommer de skrikiga beatsen och de överdrivna poserna tillbaka och man ger upp.
/Nicholas Ringskog Ferrada-Noli
Skivbolag:
Artist:
