Ryan Adams - Prisoner

Patrik Forshage 00:00 17 Feb 2017

Enligt legenderna ska det en gång i tiden ha funnits en utmärkt altcountrysångare som under namnet Ryan Adams ägnade albumutrymme åt att diskutera Morrissey och att sjunga vemodiga avskalade Wonderwall-covers. Det kan omöjligt röra sig om samma artist som den här bredbente amerikanska muskelrockaren direkt ur en den sortens urmodiga amerikanska reklamfilm för öl/schampoo som frossar i ökenvyer, denimjackor, supermodeller, vindmaskiner och flygande hårmanar. Den här Ryan Adams håller sig konsekvent i mitten av motorvägen med sin stadiga och svårt daterade V8-rock direkt från 1980-talet. Ofta rör det sig om renodlad pudelrock, och om någon påstått att det egentligen var Europe som framförde powerballader som Do You Still Love Me? hade det varit svårt att invända.

Det där sympatiskt gnälliga tonfallet som original-Ryan Adams excellerade i lyckas den här bedragaren någotsånär efterlikna enbart i Haunted House. Tillsammans med den akustiska inledningen till Outbound Train är den trots sin svulstighet skivans enda förlåtliga stunder, om om det stämmer att det här är det bästa av 80 nyskrivna låtar får man innerligt hoppas att ingen stackare någonsin utsätts för de återstående 68.

Skivbolag: 
Artist: 
3 Visa kommentarer (3)

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Annons

Fler musikrecensioner

Nine Inch Nails - Add Violence

I det andra av tre planerade EP-släpp överraskar Trent Reznor och Atticus Ross med vänlig synthpop i Less Than och en än mer insmickrande ballad i The Lovers. Men när det så småningom är dags för den nästan 12 minuter långa, suggestivt repetitiva och stenhårt konfrontativa avslutningen The Background World, alltmer skruvad och förvriden för varje minut, är oordningen återställd.

Lana Del Rey - Lust For Life

Förlåt, men jag finner Lana Del Rey så fruktansvärt ointressant. Missförstå mig inte, jag förstår att ledsna plutiga läppar och släpande röst säljer skivor, men det är så många lager melankolisk image över allt hon gör att jag har svårt att se igenom dem och ge musiken någon ärlig chans. Fortsatt nostalgisk över en tid hon aldrig upplevt flirtar Del Rey med klassisk americana. Det är gamla bilar, svartvita bilder och en glamorös tragisk estetik som genomsyrar allt hon rör vid - men för mig känns det bara kalkylerat och krystat. 

Bobby Raps – Mark

Sedan 24-årige Bobby Raps flyttade från St. Paul till Los Angeles har han återkommande blivit föreslagen som potentiell spökskrivare i olika sammanhang, men också krediterat anlitad som låtskrivare och producent. Han skrev och co-producerade till exempel The Weeknds samarbete med Kendrick Lamar, Sidewalks

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!