[I]House of Jealous Lovers[/I] är en lika självklar ingrediens i de samlingar med dansmusik-avec-punkattityd som Fischerspooner var för electroclash-diton. Det är en sån grej som kan ta död på den allra roligaste musiken, det är trist att få musik serverat på det sättet. Men nog om det. För att ha fått rockers över hela världen att köpa upp sig på gamla Marshall Jefferson-singlar har The Rapture egentligen redan gjort allt man kan begära. När deras DFA-producerade album [I]Echoes[/I] till slut kommer ut är det långt mer mångsidigt än bara ett möte mellan postpunk och Chicagohouse. De är mer än bara bra musiks svar på Republica. Men som ett vanligt indierockband med skräniga gitarrer, kantiga riff och hysterisk sång är de faktiskt inte alls lika fascinerande.
Skivbolag:
Artist:
