Peter Doherty - Grace/Wastelands

Peter är en lika passionerad men avsevärt seriösare och bredare artist än den gamla slumpunkaren Pete. Namnet på löpsedlarna torde sälja bättre än "Babyshambles", men ett viktigare skäl bakom Pete Dohertys soloalbum går att spåra i att han numera vill tilltalas med hela dopnamnet, likt Phil Lynott som blev Philip solo. Peter är en lika passionerad men avsevärt seriösare och bredare artist än den gamla slumpunkaren Pete. Bredden signaleras med melodicadub, pop, 60-talsstråkballader och kioskvältarhits, flera av dem bland det absolut bästa han gjort sedan det gick snett med The Libertines, och kvaliteten garanteras genom ett oantastligt genomförande c/o Graham Coxon och producerande Stephen Street. Men Peter Dohertys röst bär allt tydligare livsstils-ärr, och den sortens skönhet har bitter bismak.