Om jag inte är helt ute och cyklar så gjorde marxisterna i USA-trion Consolidated i princip samma sak som Limp Bizkit redan för tio år sedan. Dessutom så mycket bättre på alla sätt; svängigare, hårdare, mer konsekvent och, väldigt viktigt i dessa kretsar, med supersolid trovärdighet och en bergfast övertygelse. Limp Bizkit har på två år, precis som sina genrekollegor Korn, Coal Chamber och Deftones, reducerats från att vara coola aggrorockare med ambitioner att ta sin förvrängda hybrid av samplingar, missbildad hardcore och rap ytterligare ett steg, till skivbolagsprodukter med väldigt mycket yta och ytterst lite innehåll. Tragiskt nog en helt naturlig utveckling, då den här typen av crossovermetal har blivit monsterstor i USA och kidsen formligen skriker efter banden, deras skivor, videor, spelningar, T-shirts, kepsar och planscher. Resultatet är som alla räknat ut beklagansvärt. Ett tunt, otidsenligt hardcoresound, dunderklumpig rap i värsta Clawfinger-stil och, överlag, extremt ofarligt.
Skivbolag:
Artist:
