"Känd från Ty Segalls band". Minns den meningen, för det är sista gången du läser den. Efter briljanta MCIII kommer ingen någonsin mer att behöva förklara Mikal Cronin med något annat än hans eget namn. Han radar upp pärla efter pärla, så att den fantastiska powerpopen i Made My Mind Up inte ens hinner tona ut innan Mikal Cronin har inlett nästa intensiva nypsykedeliska upptempolåt med blås och krokar att döda för. Gitarrister hittar förmodligen finesser i både hans solon och i hans intrikata plockande som vi lekmän inte förstår att uppskatta. Men vi uppskattar desto mer att han väljer att hålla dem så nedtonade att de aldrig tar över, och att han blandar dem med massiva gitarrväggar som i den mäktiga urladdningen IV) Ready. Samma balans håller han i relation till sina stråksektioner, sina wall-of-sound-orkestreringar och sina delikata vokalharmonier, som allihop tillåts glänsa utan att någonsin ställa sig i vägen för de oantastliga melodierna som har huvudrollen. Men alltihop bidrar till ett genombrott av mäktig magnitud.
