Lars Winnerbäck och Hovet - Söndermarken

Patrik Forshage 01:28 5 Mar 2003

Lars Winnerbäck är tillbaka efter sitt sabbatsår. Äntligen, tycker han själv, som har haft svårt att koppla av. Under ledigheten har han hunnit släppa en liveskiva, spela in en Rolling Stones-cover tillsammans med Dregen och producera sitt nya fynd Elin Sigvardsson.

När han åter är ibland oss har Lars Winnerbäck mognat både som sångare och låtskrivare av klassisk svensk poprock och i den berättande vistraditionen. Han närmar sig uttryck som kännetecknade de mindre explicita musikrörelseartisterna för 30 år sedan, och även om det fortfarande är tidigt för sådana jämförelser börjar Lars Winnerbäck närma sig John Holms intensiva låga på tre skivor i början på 70-talet. Både Ola Magnell och Bruce Springsteen smyger runt i skuggorna, och omslagets Steve Earle-citat är inte det enda som får oss att ana att Lars Winnerbäck har skaffat sig en ny idol. Countryrockkomp och munspel i Min älskling har ett hjärta av snö klär Lars Winnerbäck utmärkt, och hans Stockholmsskildringar är de mest levande vi hört på många år. Så långt är allt frid och fröjd.

Men trötta turnélåtar som Lång väg hem redan innan vårens stora lanseringsarbete är inget gott tecken, och texterna mer än antyder att Lars Winnerbäck hade mått bra av ordentlig avkoppling under sin ledighet. Här känns han uppgiven och nästan cynisk, "trött på inget, trött på allt", och texternas kärleksmöten är bara en tillfällig flykt eller tröst. Söndermarken är uppkallad efter en park i Köpenhamn, dit Lars Winnerbäck likt Cornelis Vreeswijk och Thåström före honom flydde för att komma undan svensk valpropaganda, Olssons skor och den press han uppenbarligen känner.

Söndermarken är Lars Winnerbäcks bästa skiva, men den hade förmodligen varit ännu bättre om såren fått läka ordentligt.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Annons

Fler musikrecensioner

Olov Antonsson — Nere och ute i AC län

Indiepop med stadsreferenser låter som ett uttjatat begrepp. Jag tittar på låtlistan och tänker “inte igen”. Bland exemplen finns Umeå, jag älskar dig men du drar bara ner mig nu, Umedalen, här kommer vi och Vykort från Nordanå. Men jag lyssnar och hamnar i en parallell värld. Jag hamnar på promenad med Olov. Han berättar historier. Historier om gammal kärlek, eländiga somrar och borttappad vänskap. Alltsammans med kvicka anekdoter. Det är också texterna och historierna som är stjärnorna på skivan.

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!