I början av 90-talet drack jag en grogg med dåvarande statsministern Ingvar Carlsson. Han hade varit ordförande i ett rundabordssamtal där jag deltog, och jag förundrades av statsministerns kloka frågor och förmåga att fånga kärnan i alla diskussionsinlägg. Över groggen var han underhållande med anekdoter och skämt. Att Ingvar Carlsson, så trist och träig i media, var så karismatisk i verkligheten gjorde mig glad. Det gick fortfarande att ta sig fram till en sådan position utan medial lyster.
Lars Winnerbäck är ett musikaliskt exempel på samma fenomen. Han har byggt upp en stor lyssnarskara och nått framgång utan stylade foton, chockerande uttalanden och Söndagsöppet. Sedan 1996 har han troget släppt en skiva om året, och fler och fler har lånat ett öra. Idag är han med svenska mått mätt en storsäljare med en trogen och hängiven publik, framför allt bland mer alternativt inriktade ungdomar. Singel kommer inte att göra fansen besvikna. Hans recept är detsamma; allvarsamma texter till stadig klassisk rock och ösig pop, ibland med lån från KSMB, ibland från Jakob Hellman och ibland från Stefan Sundström. Kompet är tätt och säkert, snabbt inspelat i förstatagningar, och det ger en friskhet framför allt i de snabbare och lättare poplåtarna.
Dessutom har Lars Winnerbäck utvecklats betydligt som sångare. Fortfarande finns det för stilen sedvanliga nasalt övertydliga uttalet här och där, till exempel i Elden, men när han sjunger vemodigt eller jublande, som i Sen du var här eller kärleksförklaringen Jag vill gå hem med dig, bränner det till. Ännu mer spännande är Lovesång[ som för tankarna till Docent Döds mest intressanta ögonblick. Lars Winnerbäck fick Bellmanpriset förra året, när även Stefan Sundström var nominerad. Båda herrarna arbetar med liknande medel, stabil och ofta visbaserad rock och direkt pop med ett personligt tilltal och medvetna texter. Men Lars Winnerbäck vågar vara ärlig och innerlig, och det gör att han till skillnad från vännen/konkurrenten alltid är angelägen och aldrig plump. Singel kommer att göra att hans lyssnarskara fortsätter växa och bli allt mer dedikerad, och att ytterligare romantiska flickhjärtan sätts i brand.
