Jag försöker fortfarande förtränga det faktum att jag gav Kristian Anttilas Svenska Tjejer en rak mun i betyg, när den egentligen är värd en klockren sur. Efter det magplasket borde han inte kunna sjunka lägre. Och det gör han inte heller. Istället har Kristian Anttila lämnat både de dystra sångerna och sin snuskfasen bakom sig till förmån för en poppigare ljudbild. Djur & Människor är arga trummor, stora synthar, en skara popfyrverkerier - och stundtals är det så pass bra att jag glömmer bort vem jag lyssnar på. Men att Kristian Anttila gör mindre personlig musik kan väl ändå inte ses som en positiv utveckling?
Skivbolag:
Artist:
