När Ayos singel [I]Många som väntar[/I] kom i våras höll jag tummarna, för jag hoppades, och hoppas fortfarande, på en stor svensk hiphop-skiva. Samma vecka hörde jag en DJ spela singelns accapella över instrumentalen till Gang Starrs [I]Work.[/I] I festyran hade Ayo aldrig låtit bättre.
På samma vis har det sagts mig att Petter, kanske i samråd med sin DJ Sleepy, valde att använda instrumentalen av Gang Starrs [I]You Know My Steez[/I] på den egna turnén. Och det är på något vis talande att många svenska rappare (precis som vem som helst annan) funkar bäst över pushiga Premier-beats, men ändå fortsätter de arbeta med producenter som låter som den tråkigaste Mobb Deep-musiken.
På [I]Föder nått nytt[/I] når musiken heller inte upp till godtagbar nivå. Av 15 låtar håller produktionen bara på fyra, men de fyra är bra; Många som väntar, med sin bitska keyboard, [I]Mina barn,[/I] med ömsom storstilade, ömsom hårt filtrerade stråkar, Översättningen, med sitt skippande beat, och den tillbakalutat klockledda [I]Baitare[/I] som med sina plötsligt panorerade stråkar inte behövt bli b-sida till trist fyllebrölande [I]Betongdjungelboken.[/I]
Numer sällan hörda Dogge-Doggelito och A.D.L. är det nyktra resultatet av att inte överösa skivan med gästrappare. Men någon borde i rimlighetens namn protesterat mot att ta med Chris Lancelot på [I]Splittrad Familj.[/I] Och jag undrar om det är ett medvetet val, eller en skivbolagsgrej, att varken [I]Hiphop-bönder[/I] eller något av Ayos engelska material är med på Föder nåt nytt? Ayo är ju som bäst i sina M.O.P-utflykter. De gånger han frenetiskt bytt språk omvartannat har han påmint om det bästa från Paris förorter, där rappare som NTM, Sleo och Leon livfullt kastar sig mellan oförståelig franska och lika oförståelig engelska. Ändå är det Ayos säkra stil som ser till att kärnan av [I]Föder nåt nytt[/I] inte ruttnar. I övrigt är skivan att betrakta som lika engagerande som sitt betyg, och det säger jag för att jag inte kommer att lyssna på den igen.
Skivbolag:
Artist:
