Fat White Family kallar själva sin andra skiva för ”an invitation, sent by misery, to dance to the beat of human hatred”. Debuten var istället ”an assault, a spasmodic outpouring of disdain generated by the utter tedium of life when it is found unlivable”. Båda sammanfattningarna är ganska träffande, detta är ett band som gjort det till en del av sin image att vara motbjudande. I en av deras musikvideor är intrigen att en kille visar rumpan och det sägs att de en gång kastat ett grishuvud på en vegan under en liveshow. Jag tycker mest att de är ett gäng barnsliga, provokativa pojkmän, vars jakt på uppmärksamhet står i vägen för musiken. På den här skivan blandas Beatles (låten Satisfied är inspelad i Sean Lennons studio) med dronigt brus, deppig schlager, stonerrock och dammig vals samt ett par nazismreferenser. Det är nog lika bra att det är nästan omöjligt att urskilja vad de sjunger.
Fat White Family – Songs for our Mothers
Skivbolag:
Artist:
