Dale Crower får uppenbarligen inte sin dos grottrock tillgodosedd som medlem i legendariska Melvins. Eller så kanske han bara hade ett gäng grymma riff över sedan bandets förra platta och tog tillfället i akt att spela in dem med sina två polare och medmusikanter i Altamont. Som ni förstår skiljer sig detta inte nämvärt från Melvins; det är släpigt, hårt och megatungt. Men precis som i fallet med nämnda band hemfaller Altamont emellanåt till att bli väl ostrukturerade. Vad man gillar mest med riktigt stenhård släprock är ju stringensen, disciplinen och skoningslösheten i utförandet. När strukturen naggas och blir alltför otydlig skall det mycket till för att man skall orka hålla uppe koncentrationen. Nu sker det inte lika ofta här som fallet varit på Melvins senaste släpp, men tendensen finns, och den är inte kul. Som helhet fyller plattan dock sin funktion eftersom majoriteten av låtarna är riktigt sköna. Dessutom gör de en riktigt stenhård version av Jimi Hendrix [I]Ezy Rider[/I].
Skivbolag:
Artist:
