Bad Religion - True North

Patrik Forshage 00:09 21 Jan 2013

 

Många skulle avfärda tanken på att det överhuvudtaget skulle kunna släppas bra eller till och med riktigt bra punkalbum år 2013. Ännu fler skulle hånskratta åt idén att ett sådant album skulle kunna komma från ett veteranband som albumdebuterade för 32 år sedan. Bland Bad Religions fans skulle många anse det hädiskt att påstå att bandets sextonde (!) album tillhör deras allra bästa. Men allt det här är likväl sant. 

Bad Religion har nämligen behållit den skitförbannade tonåringens energi, tempo och rättframhet, samtidigt som de har vuxit in i den genomtänkte och välartikulerade vuxnes analys och säkerhet. ”When the kids are united, they will never be divided /But that was yesterday, there's a brand new sham today”, sjunger Greg Graffin i Robin Hood in Reverse, och förhåller sig därmed avståndstagande på ett respektfullt sätt till sina tidigaste brittiska influenser. I tempo är deras punk rejält hardcore, men till och med när den halsbrutande farten någon gång slår över i gubbspeedmetal, med Broadwayfotbollskörer och väl avvägda flashiga gitarrsolon, är det fortfarande lika underhållande. För mitt i allt ös ser Bad Religion till att ha lika oklanderliga popmelodier som smarta texter, vare sig de angriper staten och kapitalet eller utmanar sin rebelliska publik med subtil ironi kring den enklaste av provokationer i Fuck You. Sådant, tillsammans med en kristallklar produktion signerad låtskrivaren, gitarristen och skivbolagsbossen Brett Gurewitz, gör True North  till ett av det här milleniets bästa punkalbum.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Iron & Wine - Beast Epic

Sam Beam har slarvat runt med 10”-vinyler i begränsade upplagor och coveralbum i duetter med polare under några år, men när han nu är tillbaka med ett högst seriöst album av nya och egna kompositioner blir det tydligt hur mycket vi saknat den sidan av honom. Det låter så enkelt när han startar i Claim You Ghost med knappt något komp mer än en nästan tyst akustisk gitarr och ett piano, och inte så mycket till melodi, och sedan undan för undan väver en skir och vemodig sång runt det spartanska och inom tre minuter fullständigt har fångat både lyssnarens

Ji Nilsson - Scandinavian Pain

I somras satt jag på ett fik i Paris och diskuterade med en fransk vän varför svenskar producerar så bra konst. Vi kom fram till att det hade med mörkret och kylan att göra. Den ångest det nordiska mörkret framkallar och hur man måste hitta något vackert i det annars går man under.