Amerikanskan Kimberly Wiltshire har öppnat upp en taqueria i källarlokalen där Bagel Café tidigare låg – något som, åtminstone i teorin, borde stärka bilden av Gamla Väster som ett gryende foodiekvarter.
Nischställen för misosoppa, hamburgare och thaimat – riktigt bra sådana dessutom – har gett ett avsevärt lyft till Gamla Västers lunchscen. Lägg där till kvällsöppna ställen som L'Enoteca, Västergatan och Bord 13 och man förstår varför kvarteret börjar få rykte om sig som en av Malmös bättre matdestinationer. I ljuset av detta kändes det därför rätt logiskt att stans första taqueria med "autentiska mexikanska tacos" skulle öppna just däromkring.
Vi kommer in på Monkey Fist strax efter klockan 13 en gråmulen måndag. Det är tomt på folk men ser väldigt trevligt ut. Ägaren Kimberly Wiltshire verkar dock allt annat än sugen på att ha oss där, brytandes det monotona surret från dryckeskylen. Vårt försök till småprat får noll gensvar. Det måste vara något slags Skånebästa i stoisk kommunikation över disk.
Innan själva tacosen delar vi på en tostada med svarta bönor och kålsallad (40 kr). Den är okej, varken mer eller mindre. Bordssåsen, en chili-lime-historia av märket Frank's, räddar upp rätten en aning. När våra tacos sedan kommer in tvingas vi göra en switcheroo sinsemellan, ty det gick märkligt nog inte att beställa annat än två tacos av samma sort. Både nötköttsvarianten (2 st för 95 kronor) och fläskköttsvarianten (2 st för 89 kronor) har kokats länge men smakar noll. Fläsket är förstås fetare i sig självt och har därför en något saftigare konstistens – men den fega kryddningen och bristen på både syra och någon slags fruktig sötma är precis lika uppenbar som i nötköttet. För 20 kronor får vi även varsin rågad tesked guacamole jämte de slappa tacosen. Det känns som ett rån i sammanhanget.
Problemet med Monkey Fists tacos är att det känns som om de vore lagade av en tjugoåring som försöker övertyga familjen om att slopa Santa Maria-produkterna på fredagskvällen, utan att riktigt veta hur eller varför. De förglömliga tacosen framför oss är i ett skrikande behov av något som får dem att smaka mer – en färdig kryddblandning (med allt sitt smakboostande natriumglutamat) kanske inte hade varit så fel trots allt? Detta är förstås fusk och faux-pas för en restaurang som gör anspråk på att servera autentiska tacos. Ordet "autentiskt" betyder dock jack shit om man inte kan backa upp det med en "autentisk" smakbalans av sälta, syra, styrka och sötma. Har man redan sett till att urholka autencitetsbegreppet kan man lika väl se till att tacosen åtminstone smakar lika mycket som på prefab-kedjorna runt om i stan. Vad är man annars för ställe?
En av få ljusglimtar under vårt besök nere i Monkey Fists källare är dryckerna. Den hemmagjorda lemonaden (25 kr) och den mexikanska superläsken Jarritos (28 kr) är faktiskt perfekta komplement till maten. Fruktigheten i de båda gör oss dessutom lite sugna på efterrätt. Vi noterar att de har frusen banan doppad i choklad (med eller utan rostade solrosfrön) på menyn. Det verkar gott, men Kimberly Wiltshire sitter nu med hörlurar i öronen och näsan i ett Excel-ark, så vi låter bli. Vi vill inte störa.
Om det är såhär hon tror att man driver ett familjärt tacohak med autentiska smaker ska inte vi stå i vägen för det.
