I somras öppnade restaurang Clou på Västra Järnvägsgatan 11 i Stockholm. Ägarna kallar själva krogen för "Stockholms centralaste restaurang", vilket man får anta är en parafras på Schibstedthusets slogan "Sveriges mest besökta hus".
Med detta sagt är läget både för och emot restaurangen. För på så sätt att det rör sig väldigt mycket folk i området, emot då de riskerar att ses som framför allt en lunchrestaurang – vilket lokalen i sig dessvärre också bidrar till. Ambitionen på Clou är emellertid bra mycket högre än så, vilket vi märker så snart menyn sätts i vår hand. På samtida manér domineras denna av mellanrätter av olika karaktär, med många typiska bistrorätter.
Vi går lös på carpaccio med söt honungsbalsamico och kronärtskockschips, som är skuren tunt men lovar runt. Även det bakade ankbröstet med pumpakräm lämnar oss med mersmak. Getosten och fläsksidan är något mer medelmåttiga, men klart godkända sett till såväl smak som övrigt utförande. Svamptoasten (bilden) är emellertid riktigt bra, men bäst är laxtartaren vars smaker av wasabi, kimchiaioli och koriander tar oss till den japanska himlen. Rätterna kostar alla runt 150 kronor och vi blir utan problem mätt på två stycken per person, och att de bär inspiration från så vitt skilda länder som Sverige, Frankrike och Japan känns bara kul och avslappnat.
Inredningen på Clou är avskalad och går i trä, delvis inredd av vår servitör för kvällen som pluggat arkitektur och enligt egen uppgift väntar på en garderob han beställt från Estland. Det känns dock som att några mer radikala krafttag krävs för att den ska spegla hur uppfriskande bra krogen är. För bra, det är den.
