Det finns en kategori franska (och ibland tyska) filmer som är lite för självmedvetet charmiga. Nu är undergenren de charmigt trasiga — anorektiska och konstnärligt begåvade städerskan Camille, stammande dandyn Philibert, och kaxige kocken Franck med sjuk mormor. De lever halvbohemliv i Philiberts mormors enorma paradvåning och munhuggs gemytligt med varandra — tills kärleken slår till. Förstås. Det är lagom romkom-förutsägbart men ändå skickligt nog att visst, man blir ju lite charmad. Och väldigt sugen på att flytta till Paris.
Regi:
