Små genier

Ett gäng småbarn har tagits tillfånga av den ondsinta doktor Elena (Kathleen Turner) för att användas i hennes forskningsexperiment. Hon vill nämligen bevisa att småbarn inte bara kan föra diskussioner och förstå varandra, utan att de dessutom besitter en universell kunskap som ärvs genom generationer, och som går förlorad i det ögonblick som barnet börjar tala vuxenspråk. Allt enligt gammal tibetansk (det är ju Hollywood - Dalai Lama har gjort ett grundligt jobb däröver) sägen. Riktigt vad hon ska med denna forskning till är lite flummigt, men det handlar uppenbarligen om att föda fram nästa generations ledare, och forma dem så som det passar doktor Elena. Vad hon inte räknat med är att de små smarta illbattingarna ska göra revolution. [I]Små genier[/I] är en synnerligen dålig film, inte bara för att den inte lyckas bygga upp ett uns spänning eller engagemang med sina karaktärer, utan också för att det är rent omöjligt att utröna vem den vänder sig till. Storyn är infantil, för att uttrycka sig milt, men de som möjligen skulle kunna finna den intressant eller rolig får inte gå på filmen. Den är nämligen belagd med 7-årsgräns. Dessutom innehåller filmen en rad element som uppenbarligen är riktade till en vuxen publik - som att låta ungarna klä sig som Travolta och dansa i [I]Saturday Night Fever[/I]-stil. Att filmmakarna lyckats datoranimera ungarnas läppar (á la [I]Babe[/I]) så att det faktiskt ser ut som om de talar "på rikitgt" hjälper föga. Och Kathleen Turner, som vi ser alldeles för lite av på bio, tillbringar största delen av sin duktid åt att spela över å det grövsta.