I huvudet på Van Damme

Att den svenska titeln på JCVD är en parafras på Spike Jonzes metafilm om John Malkovich, måste ses som godtagbart. Det var trots allt den som var El Mechris förebild när han tog över det som först var tänkt att bli en billig drift med den gamla actionhjälten.Att den svenska titeln på JCVD är en parafras på Spike Jonzes metafilm om John Malkovich, måste ses som godtagbart. Det var trots allt den som var El Mechris förebild när han tog över det som först var tänkt att bli en billig drift med den gamla actionhjälten. Istället blev det ett förvånansvärt smart filmexperiment där Van Damme, likt Mickey Rourke i The Wrestler, effektivt använder bilden av sig själv som avdankad föredetting. Här får The Muscles from Brussels för första gången vara en äkta skådespelare. Med improviserad monolog! Och riktiga tårar! Paradoxalt nog är det i rollen som sig själv, även om det är en lätt förvrängd version försatt i en galghumoristiskt knasig handlig. Positivt överraskad, check!