Professionella danstävlingar skildrades redan 1992 i den glimrande filmen Strictly Ballroom - då med knivskarp svärta blandad med farsartad humor. Kampen stod mellan dansglädje och strikta regler, eller på ett mer allmängiltigt plan, om valet mellan att gå sin egen väg eller att låta sig formas av omgivningen. Jämförelsen med Dance With Me är oundviklig eftersom temat här i princip är detsamma.
Den unge kubanen Rafael börjar jobba på en liten dansskola i Texas. Han rör sig som en gud på dansgolvet, kuban som han är, men förstår sig inte på den tävlingsinriktade träningen där foten på det andra slaget i takten ska följas av en armviftning mellan det tredje och fjärde. Hans motpart är den kyliga Ruby som siktar på att ta sig till Las Vegas för att delta i en viktig tävling.
Kanske är det den lugna Texas-lunken som har smittat av sig på filmen, för handlingen rör sig framåt i snigelfart. Intrigen är så luftig att den i princip blir transparent, och vägen till kärlek och framgång på dansgolvet är näst intill spikrak. Sista timmen utspelar sig under tävlingen i Las Vegas, och om det nu finns någon tjusning i den strikt koreograferade pardansen på professionell nivå misslyckas regissören Randa Haines att förmedla den. Salsaklubben ska vara en motpol till tävlingens tvångströjeliknande inramning, men även här känns de "spontana" orgierna i latinamerikansk dans väldigt planerade.
Kanske är det bristen på självdistans och avsaknaden av humor som gör att de heta rytmerna känns lika medryckande som en genomsnittlig mobiltelefonsignal, detta trots att det märks att de båda huvudrollsinnehavarna Vanessa Williams och Chayanne har lagt ned många timmars träning på att få liv i armar och ben.
Visst börjar det så småningom att rycka lite i benen på biobesökaren, men då enbart beroende på att klockan har börjat rusa iväg mot två timmarsstrecket och att det sedan länge har stått klart att salsa är en het färskvara, som i det här fallet har svalnat betänkligt under transporten till vita duken.
Dance With Me
Skådespelare:
Regi:
