Almost Famous

Roger Wilson 01:32 18 Jan 2001
Turnébussen, groupies, konserterna och hotellrummen. I Almost Famous försöker Cameron Crowe ([I]Jerry Maguire[/I], [I]Singles[/I]) att ge en sann bild av rocklivet "on the road". Uppkrupen i ett av sätena i den stökiga turnébussen sitter filmens huvudperson, den storögde 15-åringen William Miller, som är där i egenskap av journalist för tidningen Rolling Stone - en arbetsgivare som inte har en aning om att deras nya stjärnreporter fortfarande är en tonåring eftersom de bara har telefonkontakt. Williams uppdrag är att följa bandet Stillwater på deras turné och intervjua deras frontfigur Russell Hammond. Men medan han väntar på att få den där intervjun blir han indragen i bandets interna maktkamp (underbart skildrad genom ett bråk kring vem som syns bäst på bandets T-tröjor) och upp över öronen förälskad i Penny Lane, en av tjejerna som kallas för band-aids - en omskrivning för groupie. Snart finner han sig också indragen i ett journalistiskt dilemma - att vara den o-coola killen som antecknar och spelar in vad andra gör - samt moraliska bryderier - vad man får, kan och vill skriva när man börjar få svårt att skilja på sin roll som reporter och sin roll som vän. Almost Famous är en härlig egotripp för regissören Cameron Crowe, som nu kan göra film av sitt eget liv. Killen i turnébussen är nämligen Cameron själv. Han började skriva sina artiklar för Rolling Stone som 15-åring och blev redaktionsmedlem på tidningen innan han hunnit fylla 20. Karriären som underbarn blev inte sämre när han som 22-åring återvände till high school - för att wallraffa. Iakttagelserna blev boken och filmmanuset [I]Fast Times at Ridgemont High[/I]. Filmen, som hette [I]Häftigt drag i plugget[/I] på svenska, blev stilbildande i tonårsfilmsgenren - men är i dag kanske mest ihågkommen för den scen där en ung Jennifer Jason Leigh lär sig utföra oralsex med hjälp av en morot. Sedan kom några motiga år där Crowe bestämde sig för att inte längre bara skriva manus, utan att han också ville regissera. Och efter att ha fått det stora genombrottet med [I]Jerry Maguire[/I] återvänder han nu till musikbranschen och den ungdomskultur där han har sina rötter. Och även om Crowe nu är en A-listeregissör har han valt att plocka sina skådespelare från det skikt som fortfarande har sitt stora genombrott framför sig. Som Goldie Hawns dotter Kate Hudson som spelar Penny Lane, och Billy Crudup som Stillwaters frontman Russell Hammond (som eventuellt kommer att ge 70-talsmustaschen en renässans). Och så gör Frances McDormand en tacksamt neurotisk mamma. I filmen lyckas Crowes alter ego, William, tack vare sin oskyldiga uppsyn och hängivna attityd få fri tillgång till Stillwater. Han får höra deras bekännelser i ett störtande plan, han är med på deras fester, han är med backstage och han är den som försöker hindra en stenad Hammond från att hoppa ner i en pool från ett hustak. Men rockgrabbarna får en mindre roll i hans liv när han börjar kära ner sig i Penny Lane - just den tjej som förstås är kär i Williams intervjuobjekt Russell Hammond. Ett hopplöst projekt där Crowe dessutom väljer att låta Penny Lane förbli ett mysterium, en skön men mystisk varelse - den vanliga klyschiga tonårskilldrömmen kort sagt. Då blir det lite tomgång i en historia som annars handlar om att söka sanningen och ärligheten. Men så vågar Cameron Crowe aldrig heller ta chanser eller bryta mot rockfilmskonventionens regler. Så blir filmen också behaglig, underhållande och sevärd film - men alldeles för tillrättalagd, rentvättad och präktig för att ens komma i närheten av rockens verkliga själ.
Almost Famous
Skådespelare: 
Regi: 

Fler filmrecensioner