3

INVSN – Immer Zu

Först blev jag glad när jag läste att INVSN blivit hårdare, mörkare och mer industriella. Deras nya sound är absolut bättre, mer dunkelt och ödesmättat, mer Joy Division än New Order. Men det räcker inte riktigt ända fram, kanske är det engelskan som stör, eller de popiga inslagen som dyker upp mitt i det karga. Jag hade önskat att man vågat ta steget fullt ut och lämnat de slingrande, schlagermelodierna åt sitt öde, för att helt gå upp i den deppiga fabrikskänslan. Förhoppningsvis är detta album bara en brygga över till den riktiga misären, den kommer att bli fin.

Rebekka Karijord – Mother Tongue

Det är svårt att recensera en annan människas sorg. Rebekka Karijord skrev den här skivan efter att nästa ha förlorat ett för tidigt fött barn, den kom till under timmarna då hon satt på sjukhuset, med sin lilla, lilla bäbis mot huden. Musiken är just så, organisk och maskinell, som en kropp kopplad till en maskin. Men även lugn, trygg och vaggande. Skivan är symfonisk och enorm, men samtidigt så liten och avskalad, med en ödslig vildmarksröst, basala trummor och pianokomp.

Tv-recension: Taboo

"Taboo är ett kostymdrama för alla som någonsin sett Downton Abbey och tänkt att serien hade mått bra av lite mindre tesörplande och lite mer mordförsök"

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!