Det har varit tyst ett tag, väldigt medvetet. Jag visste helt enkelt inte vad jag skulle skriva. Det blir så ibland, att orden försvinner, eller de försvinner inte, för jag tänker dem. Jag tänker dem tyst för mig själv, skriver romaner i huvudet, skriver inledningar i huvudet, men det kommer inte längre. Det blir inga blogginlägg eller några vidare bra texter heller.
Jag varit ute, ute på lokal. Jag övervann med andra ord ångesten över att gå ut, klä mig, snöra skorna, och allt annat sånt. Jag gjorde det. Det är inte så farligt när jag väl är ute, och ute har jag ju varit, men det är som om att själva startsträckan har varit så lång det senaste att jag inte orkat.
Men nu så, två dagar i rad på DubbelDubbel, eller Double Double som jag hörde från någon igår och som jag fnissade åt och sen imorgon, om jag kurerar mig, så ska jag fira mina fina vänners skiva.
Det är som att det har krävts ett beslut om att göra någonting åt livet, ta för sig och orka, jag tog det och gjorde det. Nu är det nog med hemmasittandet och ömkandet.
Hej världen!
