Stockholm filmfestival 2013

Tobias Norström 14:12 26 Oct 2013

På en presskonferens idag kungjordes programmet för årets upplaga av Stockholms filmfestival. Temat för festivalen är ”Frihet”. Ett luddigt begrepp som lika luddigt märks i programmet med brokiga filmer som Julian Assange-rullen »Fifth Estate« (som i helgen även megafloppade under premiären i USA) och en historia om mord på en manlig nudiststrand. Frihetstemat går, något ironiskt, även igen i valet av jury där bland annat den kinesiske konstnären Ai Weiwei finns med men ej är på plats på grund av utreseförbud från den kinesiska regimen. Istället är förhoppningen att Weiwei ska skicka en tom stol som konstverk. Om denna kommer att ställas ut för allmän beskådan är ännu inte klart.

Vinnare av årets Lifetime Achievement Award är den franska regissören Claire Denis och Stockholm Visionary Award går till britten Peter Greenaway. Båda tillhör det gamla gardet och markerar ett rätt tydligt steg mot en mer konstnärligt orienterad filmkonst – där framförallt Greenaway på senare år pysslat med rena konstinstallationer.  Det är även en utveckling som innebär att det på årets festival saknas verkligen stjärnglans i form av ”kändisar”. På både gott och ont.

Men fuck det nu. Här kommer istället fyra filmer du verkligen borde se.

Fruitvale Station (Competition)

Storfilmen på årets festival är otvivelaktigt Steve McQueens »12 Years a Slave«, en riktigt brutal downer som skildrar slaveriet i amerikanska södern, men jag skulle vilja slå ett slag för en annan amerikansk film, »Fruitvale Station«. Det är en sann berättelse som ligger i linje med mordet på Trayvon Martin och har en megahyllad Michael B. Jordan i huvudrollen. Dessutom kommer regissören Ryan Coogler till festivalen vilket alltid är ett gott tecken på att filmen har rätt stora vinstchanser.

Blå är den varmaste färgen (Open Zone)

Årets vinnare av guldpalmen och ett av bidragen som varit kända på förhand. Filmen bygger på serietidningsboken »Blue Angel« och handlar om femtonåriga Adèle som vill bli lärare och sedan kärar ner sig i den blåhåriga konststudenten Emma. Långa sexscener och allmänt flatmys utlovas. Filmen är dessutom en del av årets sidotema, Under the Rainbow, där historier med HBTQ-tema lyfts fram.

Blackfish (Documania)

Det är lite tunt startfält i årets dokumentärkategori. Bland de som sticker ut finns Alex Gibneys film om Lance Armstrong, »The Armstrong Lie«, och Christina Voros dokumentär om fetischsiten Kink.com. Och så »Blackfish«, den oerhört starka berättelsen om späckhuggaren Tilikum som blivit ökänd efter att ha attackerat och dödat tre stycken skötare på olika vattenland i USA. Tänk »Rädda Willy« men som hälften skräckfilm, hälften porträtt på en dåligt informerad och sinnessjukt underhållningsindustri.

Stray Dogs (Open Zone)

Tsai Ming-Liang är ett regissörsnamn som man plockar bra pluspoäng på att droppa i cineastkretsar. Nämn filmerna »Goodbye, Dragon Inn« och »Vad är klockan i Paris« så har du dessutom halva inne (det är lättraggat i cineastkretsar). Hans nya film, »Stray Dogs« visas på årets filmfestival och handlar om en alkoholist som kämpar för att överleva med sina två barn i Taipei. Rent instinktivt känns detta som årets stjärna på feel bad-repertoaren. 

Fler blogginlägg från Tobias Norström