Helle: hur summerar man ett år jag vet inte jag vet inte om jag skrattat eller gråtit mest men sånt där jämnar väl ut sig

Systra min systra 15:23 31 Dec 2011

Hej här kommer en årssummering! Först var allt för jävligt och jag bara bölade och kände mig ensam och dum i huvet, sen åkte jag iväg sket i att va ledsen och hade roligt istället. Sen åkte jag hem och hade först det bra sen helt för jävligt och sen helt för jävligt jävligt och en stund där höll jag på att gå under men som tur är har man folk som håller en under armarna och tvingar en att börja i terapi sen så gjorde jag inte så mycket, promenerade en del och försökte lugna ner mig. Här är min 2011 mindmap:

När jag tänker på 2011

Tänker jag på att vara det här pinsamma: Olyckligt kär.

Jag tänker på snö, på is, på ett malmö som aldrig varit så kallt.

Och sen på att VÄGRA vara klen och packa sin kappsäck och ge sig fan på att man ska klara sig. På att turas om att vara stark med sin bästa vän så den andra får gråta ut.

Röda bussar som jag älskar att se på men hatar att sitta på, det går så långsamt och jag tar alltid fel buss när jag är full eller åt fel håll eller går av på fel station.

Jag tänker på gräs och öl och spanska som bubblar i bakgrunden. Bråka om disk och lyssna på pulp och röka cigg inomhus.

Att känna sig liten som en pissmyra men klara sig ändå. Att jobba tills fötterna blöder. HÅLLA PÅ. Fylla 20 och äta hummmer och dricka sprit. Berätta hemligheter för någon man inte känner. Ta taxi fastän man inte har råd.

En flygresa som aldrig tar slut. Komma hem. Dra ner rullgardinen. Låta den vara nere större delen av sommaren.

Döden som är en hora och lämnar sår som inte läker.

Hålla på för mycket. Vara vaken i ett dygn sova ett. Aldrig dra upp rullgardinen. En sommar som borde spenderas i parker och på stränder men som mest händer i soffan. Eller på nån klubb. Säga om och om igen att förra året var det ju så varmt varför är det inte det nu. Saker som går sönder som inte går att laga. Att känna sig sviken. Bli förbannad på någon som inte har samvete. Gråta och sen en shot och nån kille och gråta och hålla sig flytande at all times.

Och så går livet vidare. Och man är ledsen men man gråter inte längre för vad ska det tjäna till. Man slutar vara kär. Man slutar vara arg. Man slutar sakna för man inser vad det är att sakna någon som inte kommer tillbaka på riktigt. Man skämmer ut sig. Man försöker övertyga sig själv om att det är okej.

Imorgon är det ett nytt år och jag gillar väl inte nyårsafton särskilt mycket men jag älskar att det blir ett nytt år. Att man börjar om och räknar från noll. Det är snyggt. Tänk så mycket snyggare och renare och fräschare januari känns än december. Jag har bestämt mig för att det här är mitt år. Jag ska må bra. Bo fint. Tjäna pengar. Träffa någon som är snäll och inte dum. Vara bättre mot mina vänner. Absolut inte sluta röka. Våga lite mer. Hej här kommer mitt nyårslöfte. I detta nya år. Ska jag våga göra saker. Som jag vill göra. Men inte vågat tidigare.

Fler blogginlägg från Systra min systra