YES äntligen dags för Nordiskt Forum. Tänk om jag vetat när jag var en liten skrutt, att jag skulle pryda omslaget till en gigantisk jävla feministkonferens i framtiden/ayande! Jag gläds varje levande sekund av att kunna vara en del av den feministiska debatten, att få leva i en tid som visserligen är vidrig på nästan alla sätt, men att få känna sig trygg i systerskapet gör mig varm inombord och får mig att höja rösten och orka. Framför allt finns det inget alternativ. Jag kan personligen inte tänka mig nåt bättre än en samling feminister och antirasister på samma ställe. Det skulle va att en feministkonferens inte behövs alls. Inte bara är det utvecklande att lära sig av varandra, men vi får också finnas i en miljö där vi inte blir motarbetade hela tiden, där vi inte behöva lägga ner tid på att förklara VARFÖR feminismen och antirasism behövs. Vi kan gå direkt till problemlösningen.
Tråkigt? NEJ
Ointressant, svar NEJ!
Dåligt initiativ, NEJ!
Samtidigt får jag psykos. Hur ska jag hinna gå på alla seminarier och föreläsningar som jag vill? Tex "Mäns våld mot kvinnor måste upphöra". Jaha då krockar det med "youth empowerment and non formal education with gender perspective". och klockan 12 är det "Nästa gång dödar jag dig". FATTAR NI!!! FEMINIST HEAVEN!!!! Men hittills har jag inte sett så mycket om trans eller intergender på schemat och det gör mig lite orolig. Ja vi får helt enkelt se.
Jag kan inte låta bli att tänka att detta är ett ypperligt tillfälle där massvis med antirasister och feminister är samlade och att möjligheten att skada nån finns. Jag vill inte skrämmas, men jag är så satans paranoid nuförtiden. Med all rätt. Efter presskonferensen på Sommar i P1 har jag mottagit så många hot och så mycket hat som jag ALDRIG förr har gjort. Och jag är ändå van. När jag öppnar munnen är det ofta för att kritisera normer och vårt vidriga samhälle. Att kritisera svenskhet och den svenska kulturen var tydligen det värsta som kan hända. Människor har uppenbarligen inte en förmåga att se till andras erfarenhet av vad nationalism är, eller andras erfarenheter av vad det svenskt är. OBS ja det är två skilda saker påstår jag här, lugn.
Jag skyr stora folksamlingar. Folk stirrar redan på mig, eftersom jag är en offentlig person, men nu känns det värre. Varför kollar han på mig, ska han göra mig illa? Det är inte jag som är paranoid utan anledning, utan jag har fått ta emot dödshot. Människor, främst män, mailar mig, twittrar och ringer mig på nätterna. Det fria ordet hör inte hemma på min privata telefon en lördag natt, det kan jag lova er. Det måste finnas värre saker att rasa på, än min rättvisa kritik mot Sommar i P1.
Framför allt har så många människor lyckats med att styra diskussionen åt andra håll. "varför heter det rasifierade?" Ja, viktig diskussion men kan vi fokusera på varför Sveriges Radio inte fungerar som en demokratisk instans som den borde. Varför rasismen växer sig större varje dag i detta land, och hur kvinnohatet är ett normaliserat hat. Framför allt varför vissa människors historier och verkligheter inte är intressanta nog?! Det måste finnas en mer progressiv diskussion om vad kulturen innehåller. Dags att utveckla kanske?
Tåget har uppehåll mot Malmö, för det står kor på spåret. Jag chattar med min tjej och med Foujan. Jag är nervös inför ikväll, jag ska sjunga på invigningen av Nordiskt Forum. Av nån anledning hade jag liksom inte tagit in den informationen, att det var på själva Arenan. Så det kom som en liten chock igår när det sjönk in. Hehe.
SKRÄCK
Så om nån undrar varför jag lyssnat 400 gånger på denna ljuvliga duo, så vet ni. Plus jag har tvättat håret.
Jag är så jävla nervös. Har sån scenskräck när det kommer till att sjunga. Men tanken på alla systrar som kommer närvara, känner jag mig lite lugnare.
NU KÖR VI ALLA FEMINISTER!!! Ses där!!! <3 <3 <3 SISTERHOOD FOR LIFE <3
