Är du fortfarande arg? Kan du fortfarande läsa mig? Jag brukade skrika och gråta och spy. Men det fanns dar, jag minns de än, de bästa någonsin

Satte på radion i morse, gick från tystnaden direkt in i första ackordet på den här. Språket i "Är du fortfarande arg?" har alltid gått rakt in i mej. Och det högg till nånstans bakom revbenen, jag stelnade några sekunder med handen vilande ovanför ON/OFF-knappen. Ögonbrynen rynkades, jag väntade på känslorna. Sedan vände jag blicken till kaffebryggaren och började brygga en ny laddning. Hanna ropade att hon ville ha gurka på sin macka, jag tog fram smöret, osten, gurkan ur kylen och Annika fortsatte sjunga om något som tagit slut. Men mitt liv, min morgon, fortsatte som om inget hänt. Det var en bra känsla.

http://www.youtube.com/watch?v=pK8bytIaOWw