Vi måste prata om matsnusket

Du står i grönsaksavdelningen i din lokala mataffär och finner att du dragits mot det brungröna knottriga berget av avokados.

Som många gånger förr klämmer du dig maniskt fram, hoppfull att finna en mogen. Det står andra likasinnade runt dig. Kanske snuddar era fingrar trevande vid varandra i den febriga jakten, kanske finner ni till slut det ni letar efter och magi uppstår. Nej, detta är inte början på en erotisk novell med inslag av överentusiasm för frukt och grönt, men det är dags att vi har ett ordentligt snack om matsnusket. Och inte av den typen som innebär skadedjurs-invasioner och mögliga kylskåp. Nu ska vi prata om riktigt matsnusk. Hur hänger egentligen mat och sex samman nu för tiden? 

 

För en tid sedan bläddrade jag i en kokbok där författaren breder ut sig över sidorna med citat som ”löken ska skivas mycket tunt, blötläggas och kramas. Med händerna. Man kramar inte en kvinna med handskar”. Du har säkert räknat ut att det inte är en kvinna som yttrat dessa ord, utan en man som tycker om att krama löken likt en kvinna. Han läser uppenbarligen in mer i råvarorna än bara näringsämnen och bukfylla. Och inte är han ensam.

 

Bäst att börja gräva där jag står. Jag tar visserligen inte i löken som om den ”vore en kvinna”, men jag har troligen matsnuskfallgropar jag med. Vi börjar i det mest uppenbara: dejt-middagen. De flesta jag känner har en liten men beprövad repertoar av rätter som dammas av vid hemmadejter. Jag själv har förlitat mig på något så banalt som bouillabaisse och torrt vitt vin, men ända sedan den svenska duon Ansiktet släppte sin singel Äckligt har det helt enkelt blivit för pinsamt (saxat ur texten: ”börja med att jag var ute en kväll med en brud som jag träffat och som bjudit på dejt, vi delade en flaska vitt, åt en bouillabaisse, drack en liten drink men vi hoppade dessert”).

Det ska bjudas på mat, och detta ska helst ske utan offrande av den egna värdigheten, typ öppna dörren yr och svettig med köket fullt av konfiterade äggulor som vägrat få den rätta konsistensen. Målet är att laga något så nonchalant som möjligt och samtidigt slå föremålet för matlagandet med häpnad. Kanske till och med få ligga.

 

Vägen till hjärtat går definitivt inte genom magen, men det är en fullt möjlig och ganska praktisk genväg. Men när gör matsnusket entré? Är det ett aktivt ställningstagande att blanda in det i sin egen matlagning? Det finns förstås knep att ta till om man vill vara övertydlig, afrodisiakum som choklad, skaldjur och saftiga frukter. Den gode Casanova ska till exempel på sin tid ha konsumerat femtio ostron till frukost varje dag, ett ganska magstarkt sätt att inleda dagen. Att språkrådet registrerat ordet matporr som nyord förvånar nog ingen så som Instagram-flödena svämmar över av trögt rinnande äggulor samtidigt som internet fullkomligen dignar av matsnusk i GIF-format. 

 

Den brittiske tv-kocken och skribenten Nigella Lawson är kanske den mest uppenbara stjärnan på matsnuskhimlen. Trots Nigellas ganska uttjatade framtoning som någon slags sensuell urkvinna med perfekt balans på sina hora/madonnaparametrar lyckas hon alltid betona lust som ledord, inte sex, till skillnad från de horder av (ofta manliga) kollegor som burdusa står och binder upp spädgrisar och proklamerar att ”nu kommer hon inte undan”. Det är ofrånkomligt att inte känna viss provokation när man får höra att en lök ska "behandlas varsamt, som en kvinna".

Nej, låt oss vända på steken: Jag som kvinna vill ogärna behandlas som en lök, och ej heller liknas vid en. Att göra matlagandet mer lustfyllt är vi nog alla överens om är en bra idé, alla medel tillåtna inklusive instagrammande, men att ta fram en stor burk porr och ösa ner i grytan är inte lika önskvärt. Någonstans på den där balansgången tappar man suget, ungefär som när dejtmiddagen du skulle på visat sig bestå av ostron som ligger menande uppfläkta istället för något lustfyllt och lättsamt.

Kalla mig pryd, men det utbredda matsnusket blir tyvärr kontraproduktivt i all sin smäktande svulstighet, och den ursprungliga ambitionen att skapa lust går förlorad.