Storleken har betydelse

Kajsa Haidl 18:31 28 Feb 2012

På väg tillbaka från lunchen med M. Vi sneddar genom bajsrondellen uppe vid Möllan och svänger ner längs cykelbanan och graffitiplanket. Högt och tydligt utbrister M plötsligt: ”Snacka om stort hävdelsebehov men noll självinsikt när man står där och helt oreflekterat låter sin dåliga smak ta upp en massa plats”. Hen syftar på snubbarna som är så upptagna med sina outlines att de inte hör vad hen säger. För som av en slump är det bara snubbar. M har rätt. Den syrénlila skapelsen som mäter tre gånger sju meter och just nu är på väg att bli inramad av silverspray är lika lite en fröjd för ögat som ett urbant t-shirttryck från Bik Boks 49-kronorsrea. ”Det handlar kanske inte om uttrycket”, försöker jag, ”mer ett sätt att umgås?”. M kontrar: ”Men måste de umgås mitt framför mitt face?”.
Vem som låter sin smak ta plats i offentligheten är rätt intressant när man börjar räkna. På bildbloggen ”Macho i kollektivtrafiken” kan en förundras över samma fenomen: Via anonyma mobilkamerabilder får vi exempel efter exempel på män med särade ben som tycker sig ha rätten att ta lite mer plats än alla andra i sätet. Bloggen är snart en egen humorgenre (inte minst på grund av kommentarstrådarna) och diskuterades nyligen i Sveriges Radio. Dan Park är ett annat lokalt exempel på manligt hävdelsebehov som förvisso inte jobbar i samma storformat, men som aldrig drar sig för att utnyttja det offentliga rummet. ”Rätten att säga vad man vill”, eller bara slentrianmässig vardagsrasism mitt framför mitt face.
Som av en slump såg det likadant ut på min konstutbildning. När uppgiften skulle presenteras fick killarna ofta kånka fram sina lösningar till tavlan på grund av storleken, medan tjejerna föredrog standardmodellen A6, tunn tusch, uppsatt med små nålar på väggen. Det spelade ingen roll hur mycket läraren tjatade om att aktivt välja format.
Jag generaliserar, men inte särskilt mycket. Det är nämligen väldigt intressant att Sveriges mest kända graffitikonstnär NUG pissar in sitt revir med svart sprayfärg i en tunnelbanevagn, säljer sina monumentalmålningar för 70 000 kronor på galleri och inte kan svara på varför graffitivärlden är så mansdominerad (DN, 14/1), medan kvinnliga konstnärer som Ulrika Erdes istället markerar sitt revir i det offentliga rummet genom att brodera ett diskret, centimeterstort hjärta på ett stolsäte eller prydligt sticka in en lyktstolpe. Som av en slump.

1 Avantgardens Kvinder 1920–1940
Louisiana, Gl. Strandvej 13 i Humlebæk, till och med den 28 maj
Modernismens kvinnor gjorde konst i det lilla formatet, till skillnad från deras manliga kollegor. Men det fanns en stor fördel att jobba litet – små verk kan lätt transporteras. Förpackade i koffertar skickades de kors och tvärs över Europa och blev dåtidens förlagor till sociala medier.

2 Elin Berge: Drottninglandet
Fotogalleriet format, Friisgatan 15 B i Malmö, till och med den 11 mars
I flera år har fotografen Elin Berge följt thailändska kvinnor i Norrbotten som flyttat från sitt hemland till Sverige för att leva ihop med en svensk man. Utställningen väcker sociala frågor om utsatthet, uppoffringar och kvävd självständighet. Men också om mod och fördomar. Skynda dit!

3 Adam Jeppesen: The Flatlands Camp Project
Det Nationale Fotomuseum, Søren Kierkegaards Plads 1 i Köpenhamn, till och med den 28 april
En omfattande dokumentation av 487 resedagar, från Arktis till Antarktis. Det hade lätt kunnat bli interna Resedagboken-bilder, men Jeppesen rör sig bortom det personliga mot en mer universell registrering av världen och dess existerande i varje litet ögonblick. Sjukt poetiskt.

4 Gabriella Ioannides
Galleri Rostrum, Västergatan 21 i Malmö, till och med den 4 mars
Målningar i mjuka pasteller som visar människoskal, efterlämningar och tomma gestalter. Presstexten säger det bäst: ”Det kan verka som en motsättning till dagens fixering av egot, men frågan är vad det jaget speglar, om inte samma tomhet.” Aha! Något för nittiotalisterna!

5 Jakob Sjöstedt
Skånes Konstförening, Bragegatan 15 i Malmö, den till och med den 1 april
Med vardagliga material konstruerar hen skulpturala system som breder ut sig likt utopiska städer. Från det lågmälda till det monumentalt beständiga. Har du också svårt att hänga med? Jag litar fullt på Skånes Konstförenings eminenta omdöme i det här fallet.

Stad: 
Kategori: 
0 Kommentera

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Senaste filmrecensioner

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!

Annons