Den tjugonde januari öppnade Kraken i Slakthusområdet upp sina dörrar för första gången, och med en kapacitet att ta emot drygt 1000 personer hoppas de på att återigen förgylla Stockholms musikscen efter Debaser Medis nedstängning.
Vi har pratat med Lisen Haglund och Elisabeth Bünger Jensen som tillsammans står bakom Kraken om vikten hålla fast vid kulturarvet, den kommande våren och missförståndet i att de vill bli det nya Debaser Medis.
– Det var inte vi själva som har uttryckte att vi vill bli något nytt Debaser, vi menade på att det behövs en konsertlokal som kan ta ca 900 personer som Debaser Medis gjorde, vilket vi kan. Under våren kommer vi att fortsätta jobba mot att göra lokalen så bekväm att jobba med som möjligt, både för oss själva & externa arrangörer. Vi är hela tiden i direktkommunikation med våra besökare om hur dom upplever kvällarna då det i slutändan ska vara trevligast för dem. Och de är väl den biten som är roligast just nu, att få börja jobba med detaljerna och forma stället.
Hur känns det efter premiären?
– Det känns jättebra, skönt att börja få jobba i ett lite mer normalt tempo och börja gå ut med kommande bokningar, men speciellt få börja planera längre fram och träffa alla arrangörer som vill göra fester hos oss. Vi är väldigt nöjda med evenemangen som varit sedan invigningen, intressant att jobba med så olika genrer. Vi lär oss onekligen något nytt varje kväll.
Vad är det viktigaste när det kommer till bokning av musikakter?
– När vi gör våra egna så kallade In-house bokningar så är det kvalitén som styr, det är självklart extra kul när vi får boka våra personliga favoritband.
Varför är det viktigt med ställen såsom Kraken och Debaser?
– Alla vi som älskar livemusik måste få träffas på samma sätt som alla andra som älskar något som skapar en gemenskap, som fotbollsmatcher, häst-tävlingar etc. Den andra aspekten är att Sverige har en hel uppsjö av bra musiker och band som behöver en scen att stå på.
Varför tror ni att folk inte värdesätter kulturarv som dessa mer?
– Det som bokas på ställen som Kraken och Debaser definieras som popkultur och det är något som tråkigt nog sällan tas på allvar.
Ni har tidigare framfört att ett av Debaser Medis problem var att lyckas få konsertpubliken att stanna efter konsertens slut. Hur arbetar ni med att era gästerna ska vara kvar en hel kväll?
– Det vi sagt om detta är att just Debaser Medis som lokal var svår att få folk att stanna i efter att konserterna tagit slut, något vi själva märkt av då vi arrangerat spelningar där förr. Att detta kom upp handlar om att vi själva har en stor lokal och att vi måste vara smarta med hur vi inreder den så att vi med tiden lyckas får det att kännas som att det är flera rum även om det egentligen bara är en enda stor öppen lokal, då det oftast är tricket för att få det att kännas trevligt att stanna kvar. Vi har ju bara haft öppet i två veckor nu så vi vet ännu inte hur folk känner, vissa kvällar har folk gått tidigare och andra har det varit svårt att få dom.
När den sista kvällen på Debaser Medis anordnades på nyårsafton var det glädje, vemod och sorg bland många. Glädje för det som varit, vemod för det som pågick och sorg för det som snart skulle ta slut. Annelie Telford som under många år har jobbat och jobbar som VD på Debaser kände nog just detta, och lite mer.
– Jag måste ändå erkänna att jag blir provocerad av att någon som inte är Debaser säger att de vill vara ett nytt Debaser, samtidigt som Debaser lever och förmodligen är det mest aktiva livestället i stan tillsammans med Södra Teatern, med våra två scener på 200 respektive 750 gäster, säger Annelie Telford.
Att både Kraken och Debaser värnar om musikscenen är det ingen fråga om, men hur ställer du dig till att folk anser att Kraken ska ha tagit över det ni jobbat med så pass länge?
– Om någon som startar nya liveställen i stan mot alla odds skulle vilja ha råd av mig är det att skapa något eget som de tror på och köra på det. Och skapa sitt eget unika ställe. Stan behöver mer bra livescener.
Läs även Debaser efter Medis.
