Foo Fighters i liten skala

15:01 4 Mar 2011

Ikväll får 700 tursamma se Foo Fighters göra en liten klubbspelning på Nalen, men Nöjesguidens Holly Astera har redan utsatts för deras charm. Läs hennes intervju om att hitta tillbaka till garaget (och till Nirvana).

Ett gäng journalister med skrivblock och iPhones redo trängs i de smala korridorerna på SVT. Vi har precis fått reda på att soundchecken inför Skavlan drog ut på tiden och att vi kommer att få mindre tid med Foo Fighters. Alla journalisters mardröm kommer dessutom att besannas – jag kommer att få dela intervju med en annan journalist.
 
Sen går allt väldigt snabbt.  In studsar en blond, solbränd kille in med surfshorts och t-shirt. Kort inpå dyker en mer sansad figur upp med kort hår, skjorta och tjocka bågar. Taylor Hawkins och Nate Mendel. Jag hälsar på Nate och han sätter sig i soffan. Jag sträcker fram handen till Taylor, men han bara tittar på mig. Länge. Sedan ler han förtjust och sträcker fram handen.
 
- Men dig känner jag! Vi har ju träffats förr!
- Nej…, protesterar jag tveksamt.
- Nähä, bara ännu en snygg brud då!
 
Efter att alla har hälsat tycker min finske journalistkollega att jag ska börja. Damerna först. Jag berättar att jag sett bandets dokumentär regisserad av Oscarsbelönade James Moll. Taylor medger att han också har sett den men att hans upplevelse var betydligt jobbigare än min.
- Det kändes som min kropp stod i lågor. Jag ville bara gå därifrån.
 
Du tyckte att den var så dålig?
- Nej, faktiskt inte. Jag tyckte att den var bra och mycket mer intressant än vad jag trodde. Men komprimerar man 16 år till en och en halvtimmes dokumentär så framstår våra goda tider som jäkligt bra och våra sämre som jäkligt dåliga. Visst, det blir en bra story, framförallt om oss som vänner. För det är ju inte så mycket prat om vår musik. Eller?
- Nja, inte förrän i slutet kanske, instämmer Nate. Då blir det mer fokus på Wasting Light.
 
Wasting Light är ert sjunde album…
- Jag vet! Helt sjukt! Fast egentligen borde det vara vårt sjuttonde! Fan, band nuförtiden är alldeles för slöa och lata.
 
…och ni spelade in plattan i Daves garage, tillsammans med Butch Vig och framförallt på gammaldags sätt med analog teknik?
- Dave ville helt enkelt ha något simpelt bara, berättar Nate. Och så ville han hemskt gärna jobba med Butch igen.
- Precis. Vi jobbade ihop med Butch på vår Greatest Hits-skiva. Jag gillade det inte. Soundet var för modernt och datoriserad. Så hur skulle vi förhindra att detta hände igen? Jo, vi tar datorn från Butch! Okej, men vi ska också spela in skivan på band. Dave började bygga upp en demostudio hemma hos sig, i garaget, och tyckte att vi lika gärna kunde använda den. Hur coolt skulle inte det vara, att vara hemma med barnen samtidigt som man lirar med bandet? Vi gör det! Alla dessa tankar och planer dumpade vi på Butch, som precis slutat jobba med Garbage.
 
Nirvanas forne bassist, Krist Novoselic, är med på ett hörn på Wasting Lights kanske mest mytomspunna låt Should Have Known. I dokumentären ser man en undrande Butch Vig som menar att låten på något sätt handlar om Kurt Cobain och Dave Grohls vänskap under deras sista år. Men både Taylor och Nate verkar oberörda.
- Vi jobbade mer indirekt ihop med honom, funderar Taylor. Krist gjorde ett jättefint bassolo ovanpå Nates basslingor. Den där frågan alltså… Jag vågar gissa på att vi kommer att få den frågan flera gånger om, för många är det en ”helig” Nirvana-reunion. Det var det säkert för Butch, Krist och Dave också. Dave sa det till mig, att det var en slags känslomässig grej för dem mer än en musikalisk.
- Men jag gillar Krist. Han är en fantastisk kille som nästan alltid kommer förbi på våra spelningar och ibland följer med på resor. Jag har känt honom länge, till och med innan jag kom med i Foo Fighters.
 
Apropå när du blev ny medlem i Foo Fighters – Nate verkade inte så förtjust i den idén just då?
- Äsch, du syftar på dokumentären? Jag tror nog att de vinklade den biten mer för att få till en lite roligare berättelse. I verkligheten så är Dave en slags bror för mig medan Nate är min bästa kompis. Vi hänger nog mest ihop av alla andra i hela bandet faktiskt.
- Ja, vi brukar åka mountainbike tillsammans, säger Nate.
- Har jag en ledig kväll så är Nate den första jag ringer för att käka middag ihop, fortstätter Taylor. Hursomhelst så tror jag att vi kompletterar varandra.
 
Det är kanske bara är så att trummisar är mer hyperaktiva än bassister som gillar att ta det lugnt?
- Ja, jag och Dave kan bli helt galna ihop medan Nate sitter i ett hörn, är observant och gillar inte allt för mycket uppmärksamhet. Eller hur?
- Exakt så, håller Nate med.
 
En pr-människa knackar på dörren och mimar att det är fem minuter kvar. Den andre journalisten tar tillfället i akt och frågar vilken av låtarna på Wasting Light som är deras favorit. Svaren blir trevande. De vet inte riktigt och ställer samma fråga tillbaks till journalisten. Han tvekar inte. White Limo, för att den påminner om gammalt Queens Of The Stone Age. Stämningen tätnar i rummet.
- Fan, nu kommer alla tro att jag inte gillar Queens Of The Stone Age bara för den jäkla dokumentären, säger Taylor. Men har du lyssnat på första skivan som Foo Fighters gjorde? Lyssna på låtarna Wattershed eller Weenie Beenie innan du ens nämner Queens Of Stone Age.
 
Taylor konstaterar att han gillar ”pretty melodies”. Det låter som en kontrast mot Foo Fighters hårda rock, och jag ber honom förklara.
- Jag är nog den enda i bandet som aldrig gillat punkrock, förutom Sex Pistols, säger Taylor. Jag gillar söta, fina melodier.
 
Vad är ”söta, fina melodier”?
- Pop- och prog är vad jag lyssnar mest på. Ett av mina favoritband är Queen, just för att de alltid var progressiva med sin musik. Och för att de alltid hade dessa söta, fina och fantastiska melodier men fortfarande rock.
 
Skulle du vilja påstå att Foo Fighters har samma finess?
- Absolut, det har jag alltid tyckt. Jag älskade Foo Fighters redan innan jag var med i bandet. De har också alltid varit väldigt bra på melodier, Gud, ibland låter det som Steve Miller på crack, så fint är det! Och hårt samtidigt. Det var originellt redan från start. Och jag älskar det.
 
Ikväll spelar Foo Fighters på Nalen, för 700 personer som haft turen att vinna biljetter. Andra får vänta till sommarens spelning på Stadion och på deras sjunde album Wasting Light släpps 12 april på RCA/Sony.
Stad: 
Kategori: