Filip Berg är för andra gången nominerad till Stockholms filmfestival Rising Star. Men att bli skådespelare har inte alltid varit den stora drömmen.
Hip hip hora, Odödliga och En man som heter Ove är bara några få exempel i en lång lista av filmer och serier där Filip Berg har medverkat. Men att vara skådespelare var inte alltid det självklara valet. Under tonåren spelade han gitarr och sjöng i olika band.
– Vi spelade skejtpunk och Stones-covers. Vi var väldigt lillgamla. Spelade mycket Beatles och ”förstod oss inte på” ny musik. Och sån är jag än idag, skrattar Filip.
Vi ett tillfälle spelade hans band på Vasaparken i Stockholm. Det var den enda livespelningen de gjorde. Filip stod på scen och sjöng Blink 182-covers.
– Jag kommer ihåg att jag målade mig Fender mintgrön för att en i Blink 182 hade en mintgrön gitarr. Min kostade typ 5000 kronor och jag bara förstörde den när jag målade om den.
Även om han aldrig blev rockstjärna, så är musiken fortfarande en stor del i hans liv. Ibland när han får abstinens dammar han av gitarren.
– Jag lägger ner det ganska så fort. Man märker att man inte är lika bra som förut och blir liksom frustrerad. Jag lyssnar mer på musik än vad jag spelar den.
Skådespelandet var aldrig någon vidare ambition förrän mycket senare. Filip halkade in i branschen på ett bananskal. SVT sökte statister på hans skola och han fick rollen.
– Jag tänkte att det var kul så länge det varade. Allt började ju med att jag tyckte att det var roligt att få vara ledig från skolan. Jag hade ingen aning om vad jag gjorde, utan lärde mig replikerna som om det vore ett glosförhör. Jag sköt från höften.
Skådespelaryrket låg vid sidan av ett ganska bra tag. Istället jobbade Filip som bartender, drömde om att bli polis och sökte nästan till Polishögskolan.
– Jag har alltid varit väldigt beskyddande mot min familj. När jag började jobba som bartender såg jag så mycket skit hela tiden. Då föddes den tanken att jobba med krogkommissionen. Bara kunna glida in och sätta dit folk. Det har aldrig bottnat i att jag vill hjälpa människor, utan mer att jag tror att jag skulle kunna göra det ganska bra, säger Filip.
Även om han inte har en polisutbildning, så har han gripit in några gånger på stan.
– Det var en kille som släpade sin flickvän genom en port. Där hoppar man inte in för att vara tuff eller spela hjälte, utan för att kunna sova om nätterna.
Tanken om att bli polis kommer bara tillbaka när han inte filmar, vilket är sällan. Nu har skådespelandet blivit något Filip vill hålla på med för alltid, vilket gör att han tar det på allvar.
– Med risk för att låta pretentiös, och jag är väldigt opretentiös, men nu vill jag ju verkligen jobba på det här med känslor och uttryck. Jag kan inte höfta längre, utan jag måste ju veta vad det är jag håller på med.
Filip har ingen utbildning i skådespeleri och har heller inte tagit några kurser i efterhand. Han förbereder sig istället genom att titta på liknande projekt och tänker mycket på vad det är han ska göra. Han får även inspiration från andra skådespelare.
– När jag var yngre såg jag upp till Brad Pitt. Jag tyckte att han alltid fick det att se så lätt ut och gav liksom personlighet till alla sina karaktärer. Men jag kom fram till för någon månad sen att jag tror fan att Mad Mikkelsen är en av världens bästa skådespelare. Han skulle vara drömmotspelaren. Eller kanske inte? Då kanske man blir dålig i jämförelse, skrattar Filip.
Du hintar ju lite om Hollywood, är det målet?
– Målet för mig är ju att vara skådespelare på heltid. Målet är väl att inte bara jobba i Sverige, för man vill jobba så mycket som möjligt och då räcker inte Sverige. Det görs inte tillräckligt många produktioner här. Då måste man ju börja leta sig utomlands. Sen om det är i Danmark, Tyskland eller USA spelar ingen roll.
Filip Berg är aktuell med serien Svartsjön och är nominerad till årets Rising Star på Stockholms filmfestival.
