Daniel Espinosa banar väg

10:42 17 Mar 2017

Svenska hollywoodregissören Daniel Espinosa pratar om sin senaste storfilm Life, en science fiction-skräckis som får Alien och Das Boot att se ut som småputtriga matinéfilmer.

Espinosa, som har en chilensk pappa och svensk mamma, har bott i Guinea-Bissau och Moçambique under sin uppväxt. Han har gjort resan från en tillvaro på glid i förorten Skogås, via ett fängelsestraff som han kom undan genom ett stipendium till Humanistiska Läroverket i Sigtuna. Där upptäckte han att filmen var hans kall. Han gick sedan på den danska filmskolan och fick sedan ett spektakulärt genombrott med Snabba cash 2010. Sedan dess har han gjort den actionpackade Hollywoodfilmen Safe House och den kritikersågade dramathrillern Child 44. Nu kommer en rymdskräckis.
– Sci-fi filmen har oftast ett mod som den vanliga kommersiella filmen inte har, säger Daniel Espinosa, ett mörker och ett oväntat sätt att vända.

Den internationella rymdstationen ISS är skådeplatsen när en livsform från Mars samlas in av besättningen och börjar att växa.

Vilka filmer inspirerades du av när du gjorde Life?
Framförallt Alien av Ridley Scott. Skillnaden mellan min film och Alien är att när den gjordes på 70-talet gjorde man ofta filmer som hade någon slags neo-punk dystopi. Det var framtidsvisionen man hade. Jag ville göra en film om i dag.
 


Trailern för Life.


Vad är du mest nöjd med i filmen?
De oväntade vändningarna är jag mest stolt över, jag tror att om hade jag haft mer tid att göra filmen på så hade studion tvingat mig att ta bort dem.

Rollerna i filmen görs av Jake Gyllenhaal, Ryan Reynolds och det svenska undret Rebecca Ferguson som spelar karantänspecialisten ombord på stationen.
– Rebeccas karaktär är den som jag känner mig närmast. Jag tycker hon är en fantastisk skådespelare och hon har inte så många andra likar i filmbranschen i dag. Hon påminner om en film noir-tradition, om kvinnor som Katherine Hepburn, med lite mörkare röster och en viss power.

Är Jake Gyllenhaal så trevlig som han verkar?
– Ja, han är faktiskt jättetrevlig.  Han är faktiskt jättegullig, jättefin och har bra politiska värderingar, och är en ganska, för att vara amerikan, upplyst person.

Hur lyckas man som svensk i Hollywood?
Jag tror att det enda sättet att lyckas i Hollywood är att inte vilja vara där. Att vara beredd att gå. Jag har träffat jättemycket folk som åker dit och harvar och bor kvar, men jag tror inte det är värt det. Jag har en jättefin tvåa i Hornstull där jag bor med min tjej och min unge. Och om allt går åt helvete i Hollywood så åker jag hem och är jättelycklig i Sverige och gör filmer här. Filmen om den samvaro som jag växte upp i. Jag har haft en positiv upplevelse av USA för att jag inte behöver dem.

Menar du att de kanske uppfattar det och då blir du mer attraktiv?
Nä, jag tror bara att då har du chansen att göra det du faktiskt vill. Och om du har chansen att göra det du faktiskt vill, då kan du bidra med något. Annars om du gör det som de vill, då finns det en massa andra därborta som gör det på det amerikanska sättet mycket bättre än vad jag gör. 

Vilken egenskap hos dig själv eller vilken erfarenhet är du särskilt glad över att du har när du arbetar i Hollywood?
– Jag tror det är det att jag vuxit upp som invandrare i Sverige. Att vara van vid att folk inte tror eller litar på dig, att det finns en viss misstro mot dig. Jag blir inte orolig av att folk är skeptiska mot mig. Det är så det har varit i hela mitt liv. Och det tror jag är något som gör att jag blir mer osårbar. Människor som har växt upp i en mer gullig medelklasstillvaro tror jag blir satta ur spel av det. För mig är det normalitet. När jag och Josef Fares började fanns det inga invandrarregissörer. Det fanns inga invandrarregissörer. Det fanns en kille som hade gjort en långfilm och som sedan inte hade fått göra någonting mer. (Före stormen, 2000 av Reza Parsa, red. anm.)

Ni banade alltså väg ?
Ja, det fanns inga andra. Och när de såg på oss, då såg de, "Vilka är de här killarna? Med konstiga dialekter och konstiga efternamn? Och som inte har den här självklarheten i filmbranschen som andra?"

Vad är ditt drömprojekt nu och vem skulle vara med i det?
– Mitt drömprojekt just nu är Utvandrarna och de skådespelarna som jag kanske får är nog mina drömskådespelare. Så det är skitkul.

Life har premiär den 23 mars. 

Läs även: Vårens bästa filmer.

Stad: 
Kategori: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 02, 2017.

1 Visa kommentarer (1)

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!

Annons