Det händer grejer i Nora. I juli förra året öppnade Bryggerikrogen, med separat pub och uteservering samt restaurangdel, i de gamla industrilokalerna på Prästgatan. Nu är restaurangchefen Veronica Carlsson och nya kökschefen och delägaren Erik Lindeberg redo för nästa steg.
Den enda konstanten, höll vi på att skriva, under det första året har – den höga nivån på maten undantaget – varit restaurangchefen Veronica Carlsson. Veronica kom till Nora med gedigen erfarenhet från branschen och bland annat tio år i Åre i ryggen. Vi ringer henne en fredag innan middagsgästerna börjar anlända.
– I Åre jobbade jag runt, men mest på Villa Tottebo. Sen var jag med när Magnus Nilsson startade upp Fäviken. Efter det flyttade jag till Stockholm och arbetade för Mathias Dahlgren i fem år.
Fem år med Mathias Dahlgren inger respekt. Inte minst i en bransch där två år på samma ställe räknas som länge.
– Att arbeta på en restaurang som är bland de bästa i Sverige var väldigt utvecklande. När man jobbar på stjärnkrog är man ganska hårt driven, och det var en fantastisk skola där jag lärde mig väldigt mycket.
Att sommelierutbildade Veronica skulle flytta till Nora, bara en halvtimmes bilresa från hennes barndoms Guldsmedshyttan, var inte helt otippat.
– Jag trivdes aldrig helt i Stockholm, det var för mycket stress. Jag gillar att vara nära naturen och hade redan innan funderingar på att flytta hem till Nora eller tillbaka till Åre.
När frågan om att vara med på Bryggerikrogens resa kom var det bra timing. Noraföretagarna Cecilia Lundqvist Sundin och Leif Carlsson hade fått med sig Roger Hjälm (vars Katrinelund vi skrev om tidigare i år) på satsningen. Referensen “Fäviken” kom upp och då tipsade Leif Carlsson om sin dotter, Veronica.
Det första året var personalmässigt stökigt.
– Jag hade med mig en kockkompis från Mathias Dahlgren, men han skulle vidare till Verandan på Grand Hotel efter en månad. Då tog en annan supermeriterad kille från Mathias Dahlgren över, som hade varit med och startat upp Aska och Spritmuseet. Men han fick snabbt erbjudande från Upper House i Göteborg om att bli kökschef där. De fick en Michelinstjärna direkt. Efter det har vi haft två kökschefer till. Men nu har Erik kommit in och det känns jättebra.
Erik Lindeberg kommer senast från en roll som kökschef på Loka Brunn och Grythyttans Gästgiveri, och har köpt ut Roger Hjälm.
– Vi har samma tankar om hur vi ska göra. Utgångspunkten för Erik är det svenska matarvet, allt kommer att utgå ifrån det. Sen kan det såklart bli med en twist. Erik har extremt mycket kontakter med lokala producenter, det är superkul. I puben och på luncherna blir det husmanskost – men inte äcklig husmanskost utan som mormor gör den, med många smaker.
Bra! Det saknas ofta ambition under lunchtid.
– Jag äter hellre matlåda än dålig mat ute, det kan förstöra hela min dag. Jag vill att det ska läggas ned lite hjärta och själ i maten. Våra tre ledord är kärlek, kunskap, och kvalitet.
Vad är planen för Bryggerikrogen framåt?
– Jag har inte ambitionen att vi ska vara en stjärnkrog men vi ska vara en av de bästa i länet. Jag vill inte göra något som är sjaskigt. Att i Erik ha fått en person på plats att bolla med, det är jätteskönt. Det första året har varit tufft, även om jag så klart har kunnat ringa Roger eller min pappa när jag behöver råd.
Ni har fått bra respons på både service och mat.
– Verkligen, och det är jättekul. Man lever i sin lilla bubbla, det är svårt att se det utifrån, men när man får bra recensioner tänker man “jag kanske gör någonting bra ändå”. Vi har höga ambitioner. Min tanke från början var att skapa en restaurang som är levande, med schyssta råvaror, gärna lokalt, och inte svindyra priser. Snabb och hjärtlig service, inga pinnar i röven – men bra! Det måste alltid vara professionellt.
Känner du att ni har nått ut?
– Både och. Det är många som inte har hittat oss än, men vi har haft gäster som kommit upp från Stockholm, och veckan därpå ringer deras vänner och bokar bord. En Norabo hade hört några säga på Arlanda: “vi har bokat på Bryggerikrogen ikväll”. Jag har inte dragit i mina kontakter speciellt mycket men folk snackar ganska bra ändå. Det börjar ta sig även utanför regionen, vilket är roligt.
Veronicas restaurangfavoriter
Gastrologik, supermodern nordisk mat som inte är så tung. Riktigt schysst.
Råkultur, väldigt bra sushi. Jag är svag för sushi.
Matbaren, restaurangernas restaurang. Lite tråkigt när jag har jobbat där själv kanske. Men där har de verkligen skapat en avslappnad stämning med sjukt god mat och mellanrätter.
