Jimmy Håkansson listar 2015 års bästa nya tv-serier.
1. The Jinx
The Jinx är förstås inte en tv-serie. Men det är årets i särklass största tv-monument. Andrews Jereckis dokumentärserie om den eventuellt seriemördande playboyen Robert Durst kom i svallvågorna av Serials true crime-explosion. The Jinx lyckades återskapa den där lägereldseffekten som dagens tablå-tv ständigt talar om men konsekvent misslyckas med. Vi diskuterade fallet på våra kafferaster, och skrek “spoila inte” som om Durts försvunna fru och mördade granne vore på låtsas. The Jinx är en märkligt fascinerande “you cant make this shit up”-historia om en man lika underlig som en överdriven karikatyr från en bröderna Coen-film. Och när Durst hävdar att han styckmördade sin granne i självförsvar – och frias av domstol! – har faktan sedan länge överträffat fiktionen.
2. Jessica Jones
I år fontänkräktes jag på Marvels imperiebyggande och DC Comics svärta. Daredevil och Supergirl var trevliga bagateller, den ena en hypervåldsam hjältesplatter, den andra en feministisk introduktionskurs. Men Jessica Jones var något helt annat. På samma sätt som trollthrillern Jordskott var en svensk Arkiv X (jaja) i scandicrime-kamouflage är Jessica Jones en noirdeckare med superhjältekrafter. Vad som däremot gör Jessica Jones till en exceptionellt bra serie är insatsen. Serien använder superhjältemetaforer för att berätta en mörk fabel om förhållanden, samtycke och övergrepp. Där Marvel-filmerna är datoranimerade spektakel är Jessica Jones en intim skildring av en personlig undergång. Något som man, till skillnad från Avengers plastiga rymdinvasioner, kan relatera till och beröras av.
3. Mr Robot
Mr Robot har avfärdats som ett Fight Club för hackers. En 90-talsartefakt i posthumanistisk 10-talssvid. Som om det vore något dåligt. Med en sällsam känsla för samtidens oroligheter tecknar serieskaparen Sam Esmail ett oväntat trovärdigt porträtt av en teknologibunden dystopi – inte helt olikt Charlie Brookers Black Mirror. De stundtals haltande dialogerna vägs upp av nerviga kameravinklar, en ruskig svenneskurk och det faktum att Rami Maleks minspel rymmer en mindre galax av uttryck.
4. Better Call Saul
"Spinoff! Is there any word more thrilling to the human soul?” frågar den neddekade skådisen Troy McClure i Simpsons. Och ja, spinoff är den goda smakens kryptonit. Breaking Bad-spinoffen Better Call Saul är dock ett av larvigt få undantag. I rollen som den slemmige advokaten Saul Goodman (om du har missat ordleken: “i’s all good, man!”) charmar Bob Odenkirk bralllorna av sura åklagare, skeptiska tittare och gängmedlemmar som vill klippa av hans fingrar med tång.
5. Catastrophe
Av årets många starka nya komediserier (Master of None, Unbreakable Kimmy Schmidt och Togetherness) var Catastrophe den allra vassaste. Historien om två främmande 40-somethings vars one night stand-orgie resulterar i en överraskningsgraviditet är smart och rolig. Sharon Horgan och Rob Delaney är förstås episka i huvudrollerna, och backas upp av Ashley Jensens och Mark Bonnars lika lysande birollsprestationer.
Läs även: Tv-året 2015 sammanfattat med emojis och Tv-årskrönikan 2015.
